Blomklubbor
Cookie pops är onekligen väldigt roliga kakor. De går att variera i det oändliga och är inte alltför svåra att svänga ihop. Jag tror dock jag ska försöka hitta ett bättre recept på själva kakan. Den fyller funktionen att hålla fast pinnen och inte bli mjuk av dekorationen, men god? Nja...
Cookie pops
Cookie pops, inte att förväxlas med tidigare nämnda cake pops, består också av en kaka på en pinne, men denna gång en kavlad kaka som gräddats i ugn och sedan dekorerats. Jag har jobbat lite på dem och tänkte delge er mina misstag och framgångar, för nu tycker jag att jag har fått till en riktigt bra cookie pop. Jag lägger in en bild på mina första cookie pops som blev rätt okej till utseendet, men inte något vidare när det gäller smak och konsistens. Jag tänkte att mördegskakor är gott och därför skulle den degen säkert fungera bra. Det gjorde den ett tag, tills jag dekorerade kakan och den blev mjuk och trist. Inte så lyckat. Kakan är täckt med färgad marsipan som jag limmade dit med en glasyr bestående av citron och florsocker. Hade läst på någon annan blogg att det skulle ge en frisk smak. Tyckte dock inte att citronsmaken gick igenom något, så där stod jag med en till utseendet rätt så kul kaka som var mjuk och alldeles för söt, utan någon distinkt smak alls. Bara att börja om från början alltså.
Jag begav mig ut i cyberrymden för att hitta ett bättre kakrecept och fann ett på bloggen "Bakglädje" (http://bakgladje.blogspot.com/2010/10/vaniljkakor-utan-bakpulver.html). Det blev väl inte direkt de godaste kakor jag ätit, men de blev bra i konsistensen. Dock kvarstod problemet med den obehagligt söta dekorationen. De första kakorna hade jag, som sagt, dekorerat med marsipan. Eftersom det inte blev så bra återstod sockerpasta. Det är dock ännu sötare än marsipan och rätt trist i smaken. Jag hittade emellertid smaksatt sockerpasta som dessutom skulle innehålla 30 procent bär/frukt. Det lät ju bra och gott, tyckte jag och beställde hem två stycken 250-gramsförpackningar till det hutlösa priset av 50 kronor paketet. Men det kunde ju vara värt sitt pris om kakorna blev bra. Alltså testade jag min nya sockerpasta med banan- och hallonsmak på nybakade vaniljkakor. Och resultatet blev ungefär vad man skulle kunna kalla en käftsmäll åt smaklökarna. Det blev något helt otroligt sött och sliskigt! Helt enkelt vidrigt, skulle jag vilja säga.
Men jag gav inte upp! De små kakklubborna är helt enkelt för gulliga och roliga för att lämnas i glömskan som ett misslyckat bakförsök. Jag tänker att de skulle kunna göra succé på vilket barnkalas som helst! Så, tillbaka till sockerpastan, men nu testade jag med den icke smaksatta varianten. Hur gör man då en äckligt söt kaka mindre söt? Jo, man tillsätter ingredienser som tar bort sötman. Jag smaksatte sockerpastan med mintessens och istället för att limma fast den med glasyr använde jag choklad med mycket hög kakaohalt, det var nog över 80 %. Och där var den; den faktiskt rätt goda kakklubban. Jag antar att det är så långt man kan sträcka sig i bedömningen. Cookie pops kommer nog aldrig att vinna pris som det godaste bakverket, men med en tillräckligt god smak och en höjdardekorering är den ändå en vinnare i rätt sammanhang.
Jag begav mig ut i cyberrymden för att hitta ett bättre kakrecept och fann ett på bloggen "Bakglädje" (http://bakgladje.blogspot.com/2010/10/vaniljkakor-utan-bakpulver.html). Det blev väl inte direkt de godaste kakor jag ätit, men de blev bra i konsistensen. Dock kvarstod problemet med den obehagligt söta dekorationen. De första kakorna hade jag, som sagt, dekorerat med marsipan. Eftersom det inte blev så bra återstod sockerpasta. Det är dock ännu sötare än marsipan och rätt trist i smaken. Jag hittade emellertid smaksatt sockerpasta som dessutom skulle innehålla 30 procent bär/frukt. Det lät ju bra och gott, tyckte jag och beställde hem två stycken 250-gramsförpackningar till det hutlösa priset av 50 kronor paketet. Men det kunde ju vara värt sitt pris om kakorna blev bra. Alltså testade jag min nya sockerpasta med banan- och hallonsmak på nybakade vaniljkakor. Och resultatet blev ungefär vad man skulle kunna kalla en käftsmäll åt smaklökarna. Det blev något helt otroligt sött och sliskigt! Helt enkelt vidrigt, skulle jag vilja säga.
Men jag gav inte upp! De små kakklubborna är helt enkelt för gulliga och roliga för att lämnas i glömskan som ett misslyckat bakförsök. Jag tänker att de skulle kunna göra succé på vilket barnkalas som helst! Så, tillbaka till sockerpastan, men nu testade jag med den icke smaksatta varianten. Hur gör man då en äckligt söt kaka mindre söt? Jo, man tillsätter ingredienser som tar bort sötman. Jag smaksatte sockerpastan med mintessens och istället för att limma fast den med glasyr använde jag choklad med mycket hög kakaohalt, det var nog över 80 %. Och där var den; den faktiskt rätt goda kakklubban. Jag antar att det är så långt man kan sträcka sig i bedömningen. Cookie pops kommer nog aldrig att vinna pris som det godaste bakverket, men med en tillräckligt god smak och en höjdardekorering är den ändå en vinnare i rätt sammanhang.
