Trial and errorbakning

Choklad är ju alltid gott och det är också whoopie pies. Kombinationen torde ju vara lyckad, med andra ord. Fyllningen består av nutella, vilket jag tycker är mumsigt. Dessa ska absolut göras till lillens stundande kalas, tillsammans med citronditon. (Fast då med lite mer mjölk i smeten så den inte blir så hård och kakhalvorna blir så bulliga.)

Gjorde denna tårta i början av hösten. Jag frågade min sambo om jag skulle göra en hösttårta täckt av löv, men han tyckte det lät deprimerande och att det minsann fortfarande var sommar! Så det blev denna; sommarens sista blomma. :)

Whoopie pies är amerikanska dubbla kakor, enligt ryktet ursprungligen ihopknåpade av amishkvinnor i Pennsylvania. Goda är de hur som helst, och avsevärt mycket lättare att baka än sin mer märkvärdiga och eleganta, europeiska kusin makronen. I dessa har jag citronskal i själva kakan och citronsaft i krämen, som i övrigt består av smör, florsocker och marshmallow fluff (som är typ italiensk maräng). Mycket god och fin frosting, om jag får säga det själv. Jag gjorde också en god och trevlig päronkompott som jag lade på, men citronkrämen totalknockade päronkompotten och det märktes inte ett spår av päron vid inmundigandet av kakan. Citron dominerar helt klart, om den får chansen. Dock är det vanskligt att utelämna citronen, då det gör bakverk söta och friska istället för sötsliskiga. Nästa gång ska jag göra chokladwhoopiesar med nutella istället. Det blir säkert gott. Tänkte att det kunde vara fint med ett fat med både ljusa och bruna kakor och då måste jag testbaka de bruna också. :)

 

Svårt att få på krämen fint, uppenbarligen. Nästa gång ska jag spritsa!

Kanske skulle Descartes sagt "bloggo ergo sum" om han levt nu. Ja, mitt latin är kanske inte i toppform och förresten skulle nog Descartes inte talat latin om han levt idag. För övrigt var det ju vi svenskar som lyckades ta kål på den stackaren med vårt ogynnsamma klimat och dåliga isolering på slottet. Apropå dåligt klimat så hade jag ju funderat ut ett vintertema till den store (lille) pojkens tvåårsdag. Dock slog det mig för ett par dagar sedan att jag nog inte riktigt utgått från hans intressen och preferenser, utan snarare mina egna när jag utarbetade detta tema. Det är ju inte helt bra. Tänk om, tänk rätt! I grova drag skulle man kunna koka ned hans ting av fascination till 1. motorfordon (brumbrum) 2. djur (vovva) samt 3. fåglar (kakka). Var finner man allt detta? Jo, på en bondgård, såklart! Nu förstår ju även den lågbegåvade att det kommer bli väldigt mycket svårare att modellera fram en maskinpark och en djurbesättning i sockerpasta, än ett gäng snögubbar och snöflingor, men vad vore väl livet utan utmaningar? Fortsättning följer...

Som jag tidigare nämnt ämnar jag ha vintertema på min "store" pojkes födelsedag. (Om man nu kan kallas stor när man är två år gammal, men relativt sin lillebror är han ju större än honom i alla fall.) Jag har funderat och klurat lite på hur kakorna ska dekoreras och testade idag mina vintercupcakesidéer. Självfallet bör de ju vara vita, eftersom man nog ändå måste säga att vitt är den med vintern traditionellt förknippade färgen. Grädde är ju ganska vitt och marshmallows är ju väldigt vita, så därmed kanske marshmallowsfluff vore en idé? Och vad vore bättre att lägga det på än en kladdkakemuffin? Jag var lite rädd för att det skulle bli för sötsliskigt, men grädden tog udden av marshmallowsötman och det blev faktiskt riktigt gott, om jag får säga det själv. Testade lite olika dekorationer. Jag får fundera lite på vad jag tycker är bäst. Kanske ska jag ta fram snöflingeutstickaren och stansa ut lite flingor att dekorera med istället? Ja, jag får fundera på det...

Kristyrblommorna, plus kristyrlöven som jag gjorde samma kväll, har uppnått sitt syfte; att snygga till mina minicup cakes.