Trial and errorbakning

Vill ni ha ett "recept" på supergoda cake pops? Here comes;

1 paket ballerina kladdkaka
nötcreme
Vit choklad

Mixa ballerinakexen i matberedaren. Tillsätt nötcreme tills det går att forma bollar. Gör bollar eller tryck in smeten i formar. Doppa pinnarna i lite smält choklad och tryck in dem i kakan. Låt stelna. Doppa sedan kakan i smält vit choklad och dekorera. Klart! Lätt som en plätt och väldigt gott!

Ps. har du inga pinnar (själv brukar jag använda grillpinnar som jag klipper till lagom storlek), skippa dem och kalla dem cake balls istället. Ds.

Limemousse måste väl ändå vara en av de bästa tårtfyllningarna man kan tänka sig. Syrlig, på gränsen till sur hottar den upp vilken tårta som helst. Här kommer receptet; (vida spridd på nätet, så jag notar inte)

4dl vispgräde
2 dl crème fraîche
2 dl matlagningsyogurth
1½dl socker
2tsk rivet limeskal
1 dl pressad limesaft av 4 limefrukter
6-7 gelatinblad

Vispa grädden lätt. Vispa crème fraîche, matl. yoghurt och socker på låg hastighet m elvisp tills allt socker löst sig.

Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten 5 min. Ta upp dem och smält dem i limesaften i en kastrull. Rör snabbt ner det i yoghurtblandningen och vänd sedan ner grädden. Låt moussen ligga i kylen en timme eller två och bred sedan på tårtan. Det går väl att hälla den direkt på också, om man har en sjysst ring att sätta runt tårtan.

Till detta passar kokosmousse fantastiskt bra. Det är väldigt gott med mousse med crème fraîche har jag märkt. Blir inte så sötsliskigt. Denna mousse innehåller inget gelatin, men jag tyckte det funkade bra ändå. Jag lät kokosblandningen stå över natten och då stelnade den nog lite extra.

2 dl crème fraîche
2 dl socker
1,5 dl kokosflingor
2 dl grädde

Instruktioner:

Vispa crème fraîchen och sockret med elvisp tills det tjocknar. Kan ta ett tag.
Rör ned kokosflingorna och låt stå i kylen ett bra tag, gärna över natten. Glöm inte att lägga lock på bunken, annars blir det kylskåpsluktsmousse istället.
Dagen efter: Vispa grädden relativt hårt och rör sedan ned den i kokosblandningen.

Och denna gång berodde det på min hemstads storlek och perifera placering samt min egen bristande framförhållning. Min bror skulle till att fylla år och jag tänkte fira detta med att kreera min första våningstårta. Det gick egentligen ganska dåligt redan från början. Under lång tid har jag fuskat när jag gjort tårta och köpt färdiga bottnar. Detta är inget jag är stolt över, men med tanke på hur svårt det är att få till bra anslag har jag fuskat lite på den punkten. Dock har jag känt att det kanske är på sin plats att göra bottnarna själv nu när jag till och med lägger ut tårtorna på nätet. Jag har hittat ett rätt bra recept med potatismjöl, vilket gör att de inte blir alltför platta. Jag bakade två anslag, och tänkte att jag skulle kunna fixa till tre bottnar av detta. Ett av dem blev platt och misslyckat, så jag var ändå tvungen att köpa en botten på grund av tidsbrist. Jaja, två av tre är ju inte dåligt och efter att ha fyllt dem och spacklat med grädde såg de rätt okej ut.

När det gäller att göra våningstårtor känns det lite skrämmande med tanke på risken att de övre tårtorna mosar de nedre. Dock hittade jag en helt eminent manual på nätet som jag följde och det fungerade faktiskt jättebra! Det enda som fungerade bra när det gäller denna tårta var nog monteringen. Jag hittade beskrivningen på bloggen Annas bakstuga. Tricket är att använda sugrör!

Så i teorin låg jag rätt bra till för att få till en fin våningstårta till slut. Dock gick allt åt fanders när jag skulle lägga på marsipanen. Det är här stadsstorleken kommer in. Det är nämligen så att det inte går att köpa bra kavelmarsipan här, utan jag måste beställa den från någon webshop som tillhandahåller dylika ting. Dock hade jag sett att man kunde köpa vita, utkavlade marsipanlock på ica. Jag tänkte att jag kunde väl testa i alla fall. Med tanke på det hutlöst höga priset, borde det fungera finemang! Dock hade jag onda aningar. Jag hörde en röst i mitt bakhuvud som sade -"det kommer aldrig att gå. Marsipanen mår bra av att bearbetas och kavlas innan man lägger på den". Och inte helt otippat både sprack den och var helt omöjlig att dra och forma. Jag försökte laga den med sockerpasta och sockerblommor, men det blev inte alls den fina tårta jag hade tänkt mig. Jaja, nu har vi lärt os följande; KÖP INTE FÄRDIGA MARSIPANLOCK!!!!

Eftersom jag har sådan självdistans lägger jag ut en bild på tårtan. Förlåt lillebror. Du ska få en finare tårta nästa gång.



Dock tyckte jag den blev rätt god. Jag fyllde den med limemousse, kokosmousse samt ahlgrens bilarfluff.

Cup cakes som spritsats för att likna en ros. Blir ganska najs tycker jag. Dessa gjorde jag i somras när vi skulle på zoo med familjen. Lite krockade har de blivit, men det blir ju lätt så när man är på utflykt. :)

...är vad jag ägnat mig åt i kväll. I morgon ska nämligen jag stå för fikat på Master Classen jag ska delta i. Egentligen borde jag väl hellre ha övat arior istället för att baka, men jag skyller prioriteringsproblemen på sömnbristen jag lider av.

I alla fall, i kväll har jag svängt ihop ett gäng cup cakes, samt inte så mycket svängt ihop som under möda och svordomar värkt fram en hög makroner. De blev rätt fula dessutom. Första plåten blev okej, men sedan lyckades jag ha de andra två plåtarna inne lite för länge så de blev gammelrosa istället för ljusrosa. Något ojämna och olika i storlekarna blev de också. Får se om de ser bättre ut i morgon när jag har lagt ihop dem. Nä, jag funderar allvarligt på att lämna över makronframställningen till proffsen och vid behov beställa... Till exempel av min kusin som till (avsevärd) skillnad mot mig är en riktig konditor, och en ruggigt duktig sådan också!

Jag avslutade kvällen med att spritsa kristyrblommor, vilket är en mycket tillfredsställande sysselsättning. Än så länge kan jag bara spritsa enkla drop swirlblommor, men de duger bra och blir fina. Det bästa är att de är ganska så dyra att köpa, så det känns nästan som om jag skapar mig en liten förmögenhet där när jag sitter och spritsar. Det är nästan som att trycka sedlar! Jag spritsade även lite blad, vilka jag tänkte skulle flankera blommorna på mina cup cakes. Jag lägger in bilder när jag har satt ihop dem. Dock är det tveksamt att de blir några makronbilder... kanske något på långt håll...lite konstnärligt suddigt, sådär.

Cookie pops är onekligen väldigt roliga kakor. De går att variera i det oändliga och är inte alltför svåra att svänga ihop. Jag tror dock jag ska försöka hitta ett bättre recept på själva kakan. Den fyller funktionen att hålla fast pinnen och inte bli mjuk av dekorationen, men god? Nja...

...är en klassisk kombination som jag verkligen gillar. I somras gjorde jag citroncupcakes med laktritsfluff och de blev inte alls dumma. För den som undrar består fluff av godis och grädde. Vill du prova själv, tag;

3 dl grädde
60-80 gram godis eller
150-180 gram choklad

Låt godiset smälta i grädden under uppvärmning. Se dock noga till att grädden inte kokar, för då blir ditt fluff ofluff istället. Gelégodis kan klippas i mindre bitar för snabbare nedsmältning. När godiset/chokladen smält så kyl blandningen riktigt ordentligt, gärna över natten i kylskåpet. Sedan är det bara att ta fram elvispen och vispa allt till ett fint fluff som du kan använda i tårta eller på cup cakes, äta direkt ur vispskålen eller vad du nu behagar.

Några bilder till från dopet. Herregud vad jag låg i inför detta dop! Det går ju inte alltför snabbt för mig att baka, så tidsåtgången var inte nådig, men det var väl värt ansträngningen. Jag ville att det skulle bli en fin fest för min lille kille. :)) Som tur var hade jag mycket hjälp!

När lillebor fyllde år i somras gjorde jag mina första marsipantäckta tårtor. Blev rätt hyfsat, tycker jag själv. Det var lite klurigt att få till dekorationerna, som för övrigt ska föreställa lillebror och storebror, men jag tänkte att det var bättre att köra på enklast möjliga modell. Bättre med enkelt och någorlunda fint, än ett misslyckat försök att göra dem för detaljrika. Dekorationerna är gjorda i sockerpasta och "dopklänningen" penslad med pärlemorpulver.

Storebror fyller år om tre månader och trots att det är ganska lång tid kvar har jag börjat klura lite på hans födelsedagskalas. Eftersom födelsedagen ligger där den gör på året tänkte jag att det kunde vara roligt med ett vintertema. Jag hoppas att jag har lärt mig få ihop fina våningstårtor tills dess, eftersom jag har planerat att göra en trevåningstårta dekorerad med snögubbar i sockerpasta och snöflingor i kristyr. Snögubbarna känns ju inte alltför komplicerade. Även en person med tämligen begränsade estetiska talanger torde kunna knåpa ihop ett gäng snögubbar. Snöflingorna däremot känns som ett helt annat kapitel, så därför måste det göras några tester! Jag letade upp lite snöflingebilder på nätet och studerade dessa och gjorde detta, första försök;



Tänkte att jag skulle prova att dra ut kristyren med ett litet verktyg för att få till en flinga. Resultatet blev som synes, pinsamt dåligt. Jag vet inte riktigt vad det ser ut som... Inte en snöflinga i alla fall, så jag gav upp den idén och gjorde ett försök där jag spritsade hela flingan. Resultatet ser ni nedan.



Ja, det här blev ju inte mycket bättre. Ser ut som fiskben lagda i stjärnform... eller kanske tusenfotingar. Efter att ha gjort denna "flinga" insåg jag att jag var tvungen att byta taktik. Frihand var tydligen inte min grej. Snöflingor måste vara ganska precisa i proportionerna för att de ska se bra ut och därför behövdes en bra mall. Jag letade rätt på två snöflingebilder som jag förstorade och printade ut. Sedan lade jag bilderna under smörpapperet och spritsade efter bilden. Jag blev rätt nöjd med resultatet...






...tills jag skulle lyfta den från papperet. Men skam den som ger sig! Tursamt nog är kristyr billigt och lättgjort så jag har goda möjligheter att lyckas. Vill du själv ägna dig åt dylikt pyssel under kommande mörka höstkvällar så tag:
1 äggvita
1 kryddmått ättika
Några deciliter florsocker. Kanske tre-fyra. Vet inte riktigt då jag gjorde kristyren på frihand.
Vispa alla ingredienser med elvispen och fyll på med florsocker tills du fått en konsistens som känns bra för det du vill göra.

Jag försöker hitta något lämpligt livsmedel för att få till en blåaktig färg att hotta upp cupcakeglasyrer med. Det är dock svårt, betänkandes att de flesta bär som har tillräckligt stark färg för att kunna användas mest går åt rött/rosahållet. Rosglasyren i tidigare inlägg färgade jag med blåbär, vilket ger en rosa färg som drar lite åt det blå.

En tanke var att prova svartvinbär och jag passade på att spara lite råsaft sist jag kokade saft. Eftersom jag hade lite muffins i frysen och en öppnad philadelphiaask i kylen tänkte jag att det kunde vara läge att testa vilken färg svartvinbär skulle ge.



Tja, det blev rosa.

Cookie pops, inte att förväxlas med tidigare nämnda cake pops, består också av en kaka på en pinne, men denna gång en kavlad kaka som gräddats i ugn och sedan dekorerats. Jag har jobbat lite på dem och tänkte delge er mina misstag och framgångar, för nu tycker jag att jag har fått till en riktigt bra cookie pop. Jag lägger in en bild på mina första cookie pops som blev rätt okej till utseendet, men inte något vidare när det gäller smak och konsistens. Jag tänkte att mördegskakor är gott och därför skulle den degen säkert fungera bra. Det gjorde den ett tag, tills jag dekorerade kakan och den blev mjuk och trist. Inte så lyckat. Kakan är täckt med färgad marsipan som jag limmade dit med en glasyr bestående av citron och florsocker. Hade läst på någon annan blogg att det skulle ge en frisk smak. Tyckte dock inte att citronsmaken gick igenom något, så där stod jag med en till utseendet rätt så kul kaka som var mjuk och alldeles för söt, utan någon distinkt smak alls. Bara att börja om från början alltså.

Jag begav mig ut i cyberrymden för att hitta ett bättre kakrecept och fann ett på bloggen "Bakglädje" (http://bakgladje.blogspot.com/2010/10/vaniljkakor-utan-bakpulver.html). Det blev väl inte direkt de godaste kakor jag ätit, men de blev bra i konsistensen. Dock kvarstod problemet med den obehagligt söta dekorationen. De första kakorna hade jag, som sagt, dekorerat med marsipan. Eftersom det inte blev så bra återstod sockerpasta. Det är dock ännu sötare än marsipan och rätt trist i smaken. Jag hittade emellertid smaksatt sockerpasta som dessutom skulle innehålla 30 procent bär/frukt. Det lät ju bra och gott, tyckte jag och beställde hem två stycken 250-gramsförpackningar till det hutlösa priset av 50 kronor paketet. Men det kunde ju vara värt sitt pris om kakorna blev bra. Alltså testade jag min nya sockerpasta med banan- och hallonsmak på nybakade vaniljkakor. Och resultatet blev ungefär vad man skulle kunna kalla en käftsmäll åt smaklökarna. Det blev något helt otroligt sött och sliskigt! Helt enkelt vidrigt, skulle jag vilja säga.

Men jag gav inte upp! De små kakklubborna är helt enkelt för gulliga och roliga för att lämnas i glömskan som ett misslyckat bakförsök. Jag tänker att de skulle kunna göra succé på vilket barnkalas som helst! Så, tillbaka till sockerpastan, men nu testade jag med den icke smaksatta varianten. Hur gör man då en äckligt söt kaka mindre söt? Jo, man tillsätter ingredienser som tar bort sötman. Jag smaksatte sockerpastan med mintessens och istället för att limma fast den med glasyr använde jag choklad med mycket hög kakaohalt, det var nog över 80 %. Och där var den; den faktiskt rätt goda kakklubban. Jag antar att det är så långt man kan sträcka sig i bedömningen. Cookie pops kommer nog aldrig att vinna pris som det godaste bakverket, men med en tillräckligt god smak och en höjdardekorering är den ändå en vinnare i rätt sammanhang.

Apropå livsmedelsfärger så kommer här en liten komihåglista, som ni för all del kan studera och återkomma till vid behov.

1. E102
2. E104
3. E110
4. E122
5. E124
6. E129

Detta är så kallade azofärgämnen och de kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration. Alltså inget man vill ha i sina kakdekorationer. För då förvandlas man i all hast från den goda fén till den elaka styvmodern som sträcker fram sitt förgiftade äpple till de intet ont anande barnen. Och det vill man ju inte. Helst. Dock innehåller många av livsmedelsfärgerna dessa färgämnen. Inte dem man köper på ICA eller Coop dock (Tror jag. Ingen av dem jag har köpt iaf.). Men till exempel pastafärgerna och pulverfärgerna, som måste beställas online (om man nu råkar bor något perifert, såsom jag gör), innehåller ofta dessa färgämnen. Nu är det väl inte direkt så att man faller död ner om man råkar få i sig av dessa färger och jag har förmodligen konsumerat en hel del i mitt liv, misstänker jag. De är ju inte så farliga att de inte får säljas. Emellertid var de faktiskt tidigare i princip förbjudna i Sverige. I och med EU-inträdet blev de godkända att använda i flera sorters livsmedel, men varor som innehåller någon av de ovan nämnda färgerna måste numera märkas med texten ”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration." (Livsmedelsverket). Jag ska inte fördjupa mig mer i ämnet, även om det är fullt möjligt att göra så. Detta ska ju vara en kul och positiv bakblogg! Men men, allt har en baksida, även bakbloggar.

Så som det ser ut nu har jag en blå pulverfärg samt ett pärlemorpulver som inte innehåller något av de ovan nämnda E-färgerna. Skulle ju vara kul med några fler, eftersom pulverfärgerna är så bra om man vill ha lite djup och struktur i sockerblommorna. Jag får leta vidare i färgdjungeln. För jag vill inte ha något azo på mina kalaso!

Jag har under en längre period funderat på att hitta på något för de fantastiska personer som arbetar på förlossningen och BB här i stan. Finare människor får man leta efter och jag tycker att det har känts svårt att hitta ett bra sätt att uttrycka min tacksamhet för allt de gjort. Men jag kände att det började bli dags att göra slag i saken innan alltför mycken tid har runnit iväg och bestämde mig för att ordna fredagsfika till dem. Det blev fyra sorters cupcakes och de ligger nog etta på listan över de bakverk jag jobbat hårdast med. För det är ju ändå tanken som räknas. Även om det bara är cupcakes.



Citron och blå vallmofrö smaksatte dessa cupcakes, vilka är spritsade med Ahlgrens bilarfluff.



Mina favoriter; kladdkakecupcakes med kola- och startflingeglasyr. Väldans goda. Jag hade lite problem vad gäller dekoreringen av dessa kakor. Tyckte det var svårt att hitta något som passade till den lite glansiga, bruna glasyren. Men jag tänkte att brunt och turkost är rätt snyggt tillsammans. För att få till en turkos färg blandade jag karamellfärger, men slutresultatet blev mer åt grönhållet än åt det turkosa. Detta gjorde att jag hade lite svårt att sova natten innan jag skulle leverera dem. Jag ångrade mig bittert att jag inte gjort dem rosa istället, vilket dessutom känns som en avsevärt mycket mer naturlig färg för rosor än grönt. De såg snarare ut som salladshuvuden än rosor! Men efter att ha borstat på dem lite blå pulverfärg och dekorerat med daggdroppar i form av sockerkulor blev de ganska bra ändå.



Här har vi hallon-och blåbärsmuffins, toppade med philadelphiaglasyr med citronsmak. Jag har färgat glasyren med blåbär, eftersom jag inte tycker om att använda karamellfärg i onödan. Det känns på något sätt bättre att rosafärgen kommer från bär. Spritsningen ska föreställa en ros. Det syns kanske inte jättebra på bilden, men det blir rätt fint. På med några pärlemorglimmande sockerpärlor och en sockerfjäril och saken är biff! 



Och slutligen bananmuffins med philadelphiaglasyr, smaksatt med lime.

Bilderna är inte i direkt toppklass eftersom de togs när kakorna redan låg i lådor. Anledningen är att det blev lite stressigt och bråttom när vi skulle iväg... understatement, som Patrik Larsson skulle ha sagt.

Ja, lite småjobbigt stresspåslag präglade den förmiddag när dessa cupcakes fick sitt slutgiltiga utseende och levererades till sina väl förtjänta mottagare. Men det var det värt. Jag är glad att jag äntligen fick mig för.

Det slog mig häromdagen att jag kunde använda islådor som formar till cake pops istället för att köpa cake popsformar för dyra pengar. Smart och ekonomiskt av mig, tyckte jag. För den som inte vet är cake pops kakor (som i detta fall, vanlig sockerkaka) som man kört i matberedaren och sedan mixat med till exempel philadelphia eller nutella, format till önskvärd form, stoppat en pinne i, doppat i choklad och dekorerat. Kul och gott. Perfekt för barnkalas eller för kalas med personer som har barnasinnet i behåll.






Det kluriga med dessa små klubbor är chokladdoppningen. Inte alls lätt att få det fint och bra. Dessutom blir chokladen mjuk och jag vill att den ska hårdna och bli en trevlig kontrast mot den mjuka kakan. Strösslet ger ju lite tuggmotstånd, men inte tillräckligt. Detta betyder att jag måste lära mig temperera choklad. Jag har försökt att undvika detta svårbemästrade område länge, men det kanske är dags att ta en dust?

Angående detta med barnasinnet så är det väl mycket därför jag håller på med bakandet. Jag minns att det fanns en disneykokbok i mitt hem när jag var barn. Ett av recepten var muffins och i uppslaget fanns tecknade bilder på fantastiska, dekorerade muffins i sann USA-anda. Jag tyckte dessa bilder såg fantastiska ut och drömde om muffins med spännande glasyr och vacker dekor. Nu kan jag ju faktiskt göra sådana muffins och det är lite som en barndomsfantasi som går i uppfyllelse. Nu har jag ju egna barn och mina första dekorerade muffins gjorde jag till min äldste sons dop. Det var det tillfället som blev startskottet för mitt bakintresse. Nu har jag att se fram emot många roliga barnkalas att förgylla med fina bakverk.

Jag slänger in ett par bilder på en tårta jag gjorde till min yngste sons första namnsdag. Han fick dock inte tillfälle att äta av den själv eftersom han då gick på en strikt mjölkdiet. :)





Blev rätt nöjd med tårtan, men det finns fortfarande en hel del att lära. Den ska ju helst vara helt slät och det är något jag måste jobba på. Rosorna blev rätt bra uppifrån, men inte från sidan, men det är ju lätt åtgärdat till nästa gång.

Om jag inte ledsnar på bloggen alltför snart kanske jag uppgraderar den så den kan få ett något mer tilltalande utseende. Än så länge kör jag dock den spartanska stilen.

Hej, alla presumtiva läsare!*

Det är kul att baka! Speciellt om det faktiskt är så att det blir lite bättre för varje gång man gör det. Det blir det ju i och för sig inte, men sett över tid kan jag skönja en uppåtgående kurva när det gäller bakningsskills och det är ju motiverande. Vägen är dock lång och krokig och jag befinner mig väl någonstans där i början. Jag tillhör kategorin hobbybakare och gör det för mitt eget höga nöjes skull. Roligt är också om jag inte behöver äta upp allt själv, utan att det finns någon annan som kan tänka sig att ta en bit eller två.

Anledningen till att jag startar bloggen är dels att det är givande för min egen del att ha någon sorts samlad bild av vad jag gör och har recept och annat på samma ställe. Dels ska jag väl inte sticka under stol med att jag tycker det är roligt att visa upp vad jag gör. :))

Jag börjar väl att lägga upp lite gammalt, så det blir något här på  bloggen och sedan uppdaterar jag eftersom det alstras något sött och ätbart.






*Med alla åsyftas samtliga läsare, inte den stora mängden läsare. :P